Re : Laytmas !
Azul fellawen merr'a !
ri& ukkan a id ini wavad' seg ansi id ikka awal aggi :
laytmas
jevoudrais bien savoir ce que vous pensez de l'origine etymologique du nom
laytmas
nous l'avons dans la region de Micli (Ayn lh'emmam - Igawawen).
ma mere m'a dit qu'ils donnent ce nom quand une fille est premeire née parmis des garcons :llan + ayetmas = laytmas
tanmirt
tudert i tmazi&t
Afra n Yuc fell-ak a gma Amayas,
Ilaytmas iga isem n weqcic (afrux s tcelh'it).
Tlaytmas iga isem n teqcict (tafruxt s tcelh'it).
Nekk cikkegh las'el-nnes ad yili yusa-d seg :
El / li (= sâu) + aytma-s (aytmaten-nnes).
"El" d netta ay d amyag (verbe) n "ssâaya" s tmazight. Yella deg wakk tintalyin (dialectes) timazighin. Nekni gher-negh, deg teqbaylit, ghas ass-a yenger, neqqel ur t-nesseqdac, maca ur'uci (mazal) yesâa later' deg kra n wawalen ed tenfalyin :
Wi k-ilan ? (anamek-nnes "anwa ay k-yesâan", kecc d ayla n wakka ?).
Sligh i yiwet n temghart tettini-d yiwet n ddeâwa :
Ad ak-yefk R'ebbi tiytiwin n ayt lxir ur tlid' (= ur tesâid').
Yella yiwen wanzi (lemtel) yettini-as :
Izem, deg tmurt ur ili (ur yesâi), yettendelli.
Daghen yella wanzi nid'en ay deg ay as-nettini :
Lemmer d lqedd ay tt-ilan, Ayt âebdellah d tiselnin. (Anamek-nnes "lemmer d lqedd ay tt-yesâan, lemmer deg lqedd ay tella, lemmer d lqedd ay d ss'eh' ...).
Dgha ttinin-d daghen :
Tla-tt th'er'ci (anamek-nnes, tih'er'ci tkeccem deg lleâb, tkeccem deg wurar) :
Tanher't n lbabur' tewâer', tla-tt ther'ci, tla-tt lxeffa, tla-tt tmussni (anamek-nnes : tanher't-nni teqqen gher wakk tighawsiwin-a).
Yerna seg wemyag "el" ay d-yekka wawal "ayla" (lmelk) :
Wa d ayla-w / ayla-inu (deg teqbaylit tacerqit ttinin-d [agla]).
Ma deg wayen yerzan ismawen imazighen, yessefk ad nz'er inumak-nsen ttwaqqnen gher wat'as n tghawsiwin, ladgha tighawsiwin ay yes imawlan ssaramen memmi-tsen negh yelli-tsen ur ten-yettagh wacemma, ad yebâed fell-asen ccer', s umata :
- Llan yismawen ay yes imawlan ssaramen (teghzef) n tudert ed tezmert i yigerdan-nsen : Yidir / Yedder, Meddur, Yemghur atg.
- Llan yismawen ay yes imawlan begghun ad sbeâden tamettant ghef yigerdan-nsen, am : Akli (ttsemmina-as akka i wakken "ad t-tghanfu" tmettant, ur t-tettawey imi d "akli").
- Llan yismawen ay yes imawlan ssaramen ljehd ed wez'war i yigerdan-nsen : Yugurten (d isem aqbur : yugar-iten), Yernaten (akken ad yernu iâdawen-nnes), Yezmerten (ad yezmer i yeâdawen-nnsen), atg.
- Llan yismawen ay yes imawlan ssaramen agrud-nsen ad yesdukkel aytmaten-nnes, ad yeg gar-asen tagmat; d ismawen n tegmat ed wemâiwen gar waytmaten : Iraten (?, ahat "ira aytmaten-nnes", ih'emmel-iten), atg. Dgha isem-a n "Ilaytmas" ed "Tlaytmas" anamek-nnes yeqqen gher "tegmat".
Deg tgara xsegh ad ak-d-inigh zik, h'emmlen medden mi ara sâun taqcict mbeâd ma sâan iqcicen, acku taqcict, adennit (labudd) ad tt-afen yiwen wass (ad tâawen yemma-s, ad tt-terfed, atg.). Nnig waya, tth'emmilen ad sâun taqcict ara d-yekkren ed waytmaten-nnes. Yettini-as yiwen n wanzi :
Teh'zen teqcict ur r'ebban waytma-s.
Anamek-nnes, taqcict ur d-nekkir ed waytmaten, amzun ur tettur'ebba, ur tesâi ah'kim, wanag tin yesâan aytmaten, tseââu ah'kim, yerna daghen, s umata "tla aytma-s", anamek-nnes, tesâa wid ara tt-ih'udden, yerna maci menwala ad tt-yeh'qer.
Tanemmirt-nnek
Rzut ghef udeg-nnegh ==== Visitez notre site :
Tiddukla Tadelsant Imedyazen