Laytmas !

amayas

New Member
Azul fellawen merr'a !

ri& ukkan a id ini wavad' seg ansi id ikka awal aggi :
laytmas

jevoudrais bien savoir ce que vous pensez de l'origine etymologique du nom
laytmas

nous l'avons dans la region de Micli (Ayn lh'emmam - Igawawen).

ma mere m'a dit qu'ils donnent ce nom quand une fille est premeire née parmis des garcons :llan + ayetmas = laytmas

tanmirt

tudert i tmazi&t
 
Re : Laytmas !

Azul fellawen merr'a !

ri& ukkan a id ini wavad' seg ansi id ikka awal aggi :
laytmas

jevoudrais bien savoir ce que vous pensez de l'origine etymologique du nom
laytmas

nous l'avons dans la region de Micli (Ayn lh'emmam - Igawawen).

ma mere m'a dit qu'ils donnent ce nom quand une fille est premeire née parmis des garcons :llan + ayetmas = laytmas

tanmirt

tudert i tmazi&t


Afra n Yuc fell-ak a gma Amayas,

Ilaytmas iga isem n weqcic (afrux s tcelh'it).

Tlaytmas iga isem n teqcict (tafruxt s tcelh'it).

Nekk cikkegh las'el-nnes ad yili yusa-d seg :

El / li (= sâu) + aytma-s (aytmaten-nnes).

"El" d netta ay d amyag (verbe) n "ssâaya" s tmazight. Yella deg wakk tintalyin (dialectes) timazighin. Nekni gher-negh, deg teqbaylit, ghas ass-a yenger, neqqel ur t-nesseqdac, maca ur'uci (mazal) yesâa later' deg kra n wawalen ed tenfalyin :

Wi k-ilan ? (anamek-nnes "anwa ay k-yesâan", kecc d ayla n wakka ?).

Sligh i yiwet n temghart tettini-d yiwet n ddeâwa :

Ad ak-yefk R'ebbi tiytiwin n ayt lxir ur tlid' (= ur tesâid').

Yella yiwen wanzi (lemtel) yettini-as :

Izem, deg tmurt ur ili (ur yesâi), yettendelli.

Daghen yella wanzi nid'en ay deg ay as-nettini :

Lemmer d lqedd ay tt-ilan, Ayt âebdellah d tiselnin. (Anamek-nnes "lemmer d lqedd ay tt-yesâan, lemmer deg lqedd ay tella, lemmer d lqedd ay d ss'eh' ...).

Dgha ttinin-d daghen :

Tla-tt th'er'ci (anamek-nnes, tih'er'ci tkeccem deg lleâb, tkeccem deg wurar) :

Tanher't n lbabur' tewâer', tla-tt ther'ci, tla-tt lxeffa, tla-tt tmussni (anamek-nnes : tanher't-nni teqqen gher wakk tighawsiwin-a).

Yerna seg wemyag "el" ay d-yekka wawal "ayla" (lmelk) :

Wa d ayla-w / ayla-inu (deg teqbaylit tacerqit ttinin-d [agla]).

Ma deg wayen yerzan ismawen imazighen, yessefk ad nz'er inumak-nsen ttwaqqnen gher wat'as n tghawsiwin, ladgha tighawsiwin ay yes imawlan ssaramen memmi-tsen negh yelli-tsen ur ten-yettagh wacemma, ad yebâed fell-asen ccer', s umata :

- Llan yismawen ay yes imawlan ssaramen (teghzef) n tudert ed tezmert i yigerdan-nsen : Yidir / Yedder, Meddur, Yemghur atg.

- Llan yismawen ay yes imawlan begghun ad sbeâden tamettant ghef yigerdan-nsen, am : Akli (ttsemmina-as akka i wakken "ad t-tghanfu" tmettant, ur t-tettawey imi d "akli").

- Llan yismawen ay yes imawlan ssaramen ljehd ed wez'war i yigerdan-nsen : Yugurten (d isem aqbur : yugar-iten), Yernaten (akken ad yernu iâdawen-nnes), Yezmerten (ad yezmer i yeâdawen-nnsen), atg.

- Llan yismawen ay yes imawlan ssaramen agrud-nsen ad yesdukkel aytmaten-nnes, ad yeg gar-asen tagmat; d ismawen n tegmat ed wemâiwen gar waytmaten : Iraten (?, ahat "ira aytmaten-nnes", ih'emmel-iten), atg. Dgha isem-a n "Ilaytmas" ed "Tlaytmas" anamek-nnes yeqqen gher "tegmat".

Deg tgara xsegh ad ak-d-inigh zik, h'emmlen medden mi ara sâun taqcict mbeâd ma sâan iqcicen, acku taqcict, adennit (labudd) ad tt-afen yiwen wass (ad tâawen yemma-s, ad tt-terfed, atg.). Nnig waya, tth'emmilen ad sâun taqcict ara d-yekkren ed waytmaten-nnes. Yettini-as yiwen n wanzi :

Teh'zen teqcict ur r'ebban waytma-s.

Anamek-nnes, taqcict ur d-nekkir ed waytmaten, amzun ur tettur'ebba, ur tesâi ah'kim, wanag tin yesâan aytmaten, tseââu ah'kim, yerna daghen, s umata "tla aytma-s", anamek-nnes, tesâa wid ara tt-ih'udden, yerna maci menwala ad tt-yeh'qer.

Tanemmirt-nnek

Rzut ghef udeg-nnegh ==== Visitez notre site :

Tiddukla Tadelsant Imedyazen
 
Back
Top