Interdictions de vocabulaire en tachelhit (Edmond Destaing-1925)

Talalit

New Member
Je vais essayer de reproduire ici un long texte en tachelhit sur le sujet de l'interdit de certains mots à certains moments de la journée ou selon la présence de certaines personnes. Ce texte en tachelhit est l'oeuvre d'un Aksim (région d'Agadir Ighir) : Mohamed N Abdeslam, texte recueilli et édité par Edmond Destaing en 1925.

1- Kra igan ian d mkenna yas iga wawal-ns; illa kra gh midden ma mu ur tella tisent f wawal-ns, imqt wawal-ns igh isawl gh ger midden, ar tinin imeh'saden-ns: waxxa issen a isawl, mac ur tella tisent f wawal-ns, zund aghrum war (sans) tisent.
Illa kra gh midden tella tisent f wawal-ns; igh isawl gh ger midden ar kullu sers sefliden, ur a tceb3an midden gh wawal-ns, slabh'al (surtout) wanna mu s'h'an aytmas.
 
Re : Interdictions de vocabulaire en tachelhit (Edmond Destaing-1925)

2- Midden-an li ssenin ad sawlen, kullu midden ar sh'essun s wawal-nsn, h'etta igeldan acku tella lfayt gh wawal-nsn.
Ma igan midden li ssenin ad sawlen: gan ten l3ulama ula i3emiyin.
Ma igan i3emiyin: gan ten willi ur kkanin timezgida ula ghran; ghaylli ssen, ssent gh dar midden yad'nin d l3aqul-nsn li sexdamen, tirrugza li gisen illan d ljudawt acku tirrugza d ljudawt ar t3allamen awal.
I3emiyin, ntnin, ur ssen bla limurat n tudert; amma ayt l3ilm, ar sawaln f sga yad ula xta, tudert ula lixert, tanna a i3eksen i i3emiyin.
Ili dagh gidsen lferq yad'nin: l3da ur ast seftun ayt l3ilm, is fellas tenhun; amma gh ljiht (n) lfal ur a sers sta3emalen ula ar fellas bennun; ur ssin bla agharas yan, ddin ad asen immalen agharas.
 
Re : Interdictions de vocabulaire en tachelhit (Edmond Destaing-1925)

3- Tseqsat iyi gh ma igan lfiraq ger wawal n midden 3delnin d wawal (n) imksawn.
Inigh ak: awal (n) imksawn imyagal d wi l3ulama gh unck-li myagalen igenwan d ikalen.
Midden li ganin ayt l3ilm igh ggawren ur a sawalen bla iwaliwn fulkinin d ddikr n Rebbi, d mkelli sens'arafen lanbya d lawliya d ssira n igeldan li zrinin, ar dagh sawalen f limurat n lixert d lfiraq ger lh'lal d lh'ram.
Awal-nna x tella cubha n lh'ram ur at addern ula limurat n tudert ar d turin dghya ula ar tectamen gh midden ar t tluh'en f tsega h'etta wanna yad ighelt'en x kra wawal li gh ur tella lmunfi3a, ar as tinin: "Fiss, qqen imi-nk", zaydennit dagh f wawal-nsen li yadelli umz'en.
 
Re : Interdictions de vocabulaire en tachelhit (Edmond Destaing-1925)

4- Imma imksawn negh tabbaska n tmazirt igh gawren gratsen, ur illi bla iwaliwn n tsefsawit; awal ifulkin ar t tksen gh lqulub-nsn, aynna illan gh ih'elgan-nsn, nnant id; lah'cmat ar tent tksen gh ingratsen; ar tinin kra d iwin imawn-nsn.
Ur a th'ecamn arkigh z'ran kra urgaz mqquren ikcemn h'ccemn gis, ks'ud'ent igh tz'ran yuckad, bbin awal, tebbi tad's'a.
Imksawn zund netnin zund lebhaym-nsn lli kssan.
Ur ks'ud'en yan, ula lfal ur a sers skaren.
Ix nit sellani gar lfal swa darsen gisn, ar tes's'an; ar tinin: "Ur nsella yat".
Awal lli ixwcen dar midden ur a darsen ittiina zik s'bah', dar imksawn netnin ar t tinin; ur ssin kra igan l3da.
Ar tinin: "Wanna iran a itab3a l3da iftu s dar tfqirin gh imi (n) ufarnu negh ifta iz'z'el id'aren (n) uzerg, igawr d tferxin".
 
Re : Interdictions de vocabulaire en tachelhit (Edmond Destaing-1925)

5- Ar tinin ghikan acku timgharin ntentin a dar lant l3wayd, ar sersent sta3malent; awal n tmgharin wah'dut ur igi zud wi irgazen.
Igh gawrent ur igi tawuri-nsnt ghar smaghent awal, ar smaghent ighanimen ar d rmint, nkernt ur a sawaln bla gh midden negh ar tinint iwaliwn ganin i3uriden, ar smaghent awal ar tadwggwat, kra n s's'ah't ut tennant.
Ayligh ar tinin midden: "Lbuqa3a nna gha bedda tgawarent tmgharin ar t itegga Rebbi zegh lbuqa3at n jahennama".
 
Re : Interdictions de vocabulaire en tachelhit (Edmond Destaing-1925)

6- H'tta ix tsawlt s kra urgaz illan s l3arad'a-ns imil izernn gik awal n tsafalit ar ak ittini: "A flan; idhar-iyi gik is a tgawart gh imi (n) inkan; ajj awal n tmgharin, amz'aghd awal (n) irgazen, ya wawal gh iga Rebbi lfayt yuf alf bla lfayt".
Amma timgharin ntentin waxxa kullu gant ghikan ar tinint ghar awal ma sa tksent kra f lxutur-nsnt, ur a ttinint awal lli x tella ddrurt-nsnt d tin tarwa-nsnt d ti iragzen-nsnt, acku ntentin add issufughen l3wayd d lfalat kulci gisent.
 
Re : Interdictions de vocabulaire en tachelhit (Edmond Destaing-1925)

7- Imma l3amma netnin, gisen imkrazen, gisen kra igan s'ni3t, ili gisen lghani, ili gisen driwc, ili gisen ljid, ili gisen lbxil; ili gisen ma iks'ud'n Rebbi, ur ra iqbel tamuzunt n lh'ram ad tkcem s tgemmi-ns, ih'da ixf-ns gras d Sidi-s.
Illa ma dar sswa aynna yufa ijellebt, igit lh'ram negh iga lh'lal.
A igguten gh uzemz-ad d ma iran lh'ram; tudert x ssa3t-ad tuket n midden-ns ran lh'ram, gan akw yan, tswa s ya(n) ughenja.
Midden-ad ur ten swa d lxs's'at, ssenn kullu lqa3ida; kra igan yan d meknna sa its'raf x tmazirt-ns; l3dda bahra ur ast iskar, lfal ssent akw; ghir netnin igh ggawrn d tarwa-nsn ar djma3n s t'mert, awal ixwcenn ur ili gratsen; ssenn midden-ad awal li igan ma ittiinan d wawal li ur igin ma ittiinan, ssenn luqt li ghar ur ittiinna wawal igan gar lfal.
 
Re : Interdictions de vocabulaire en tachelhit (Edmond Destaing-1925)

8- Iwajb fellak ad tsent kra igan awal igh rad tsawalt d midden, ad tsent ma didsen tinit d didsen ur tinit; acku illa wawal ur igan ma ittiinnan zik sbah' zund "tassmi" neghd "lked'ran" d ma ten irwasen, illa mad akw ur ittiinnan akw ghir ix tid tiwi tmmara zund timud'an lli cddanin d l3yub lli xwcennin.
 
Re : Interdictions de vocabulaire en tachelhit (Edmond Destaing-1925)

Talalit said:
8- Iwajb fellak ad tsent kra igan awal igh rad tsawalt d midden, ad tsent ma didsen tinit d didsen ur tinit; acku illa wawal ur igan ma ittiinnan zik sbah' zund "tassmi" neghd "lked'ran" d ma ten irwasen, illa mad akw ur ittiinnan akw ghir ix tid tiwi tmmara zund timud'an lli cddanin d l3yub lli xwcennin.

Tanmirt nm.

Y azza dar i tawuri ad n iwaliwn t smunt, acku da i yakka i mdn inughmisn gr ma i semmumn d ma i zidn.

Nigh nki, ur a tini yan {tasmi} nhd {lkedran} zik s agud acku yan gitsn i g zund ifighar, d wayad i dlan zund irkan iherdanen. Ukan i ksud yan a gis t acka yat tamuxt n urwas d kra n imukrisn i xatarn.
 
Re : Interdictions de vocabulaire en tachelhit (Edmond Destaing-1925)

Talalit said:
4- Imma imksawn negh tabbaska n tmazirt igh gawren gratsen, ur illi bla iwaliwn n tsefsawit; awal ifulkin ar t tksen gh lqulub-nsn, aynna illan gh ih'elgan-nsn, nnant id; lah'cmat ar tent tksen gh ingratsen; ar tinin kra d iwin imawn-nsn.
Ur a th'ecamn arkigh z'ran kra urgaz mqquren ikcemn h'ccemn gis, ks'ud'ent igh tz'ran yuckad, bbin awal, tebbi tad's'a.
Imksawn zund netnin zund lebhaym-nsn lli kssan.
Ur ks'ud'en yan, ula lfal ur a sers skaren.
Ix nit sellani gar lfal swa darsen gisn, ar tes's'an; ar tinin: "Ur nsella yat".
Awal lli ixwcen dar midden ur a darsen ittiina zik s'bah', dar imksawn netnin ar t tinin; ur ssin kra igan l3da.
Ar tinin: "Wanna iran a itab3a l3da iftu s dar tfqirin gh imi (n) ufarnu negh ifta iz'z'el id'aren (n) uzerg, igawr d tferxin".

Imksawn ur ksudn a tinnin yan wawl ixcn s agud nhd gh yid. Acku umzn akal, ur ad zerran s igenwan zund willi giwrn gh daw n yat zawiya, li s i tinnin. Ar ssudun imksawn s kraylawas, ar naghn d uccn nhd imxarn d kuyan ur i ksid tuzalt nsn.
I gh t uckit, yuf umksa a i sn awl n slugi li i lan dars a i duf dghayda n tighwrad ns, acku ujadn imukrisn gh udrar. T ceqqas luqt.

I gh inna yan "amksa i g uzelmad" i ra s i rar waya "cheikh i g ufasi", acku ur akmirn gh tudert ad: yan da i sudu, d wayad i skutm. Yan gitsn a y umzn akal, d wayad i gawrn gis.
 
Re : Interdictions de vocabulaire en tachelhit (Edmond Destaing-1925)

9- Nra ad dagh nsawl gh uskkur.
Kullu ma ifttun gh iggi wakal igan lawh'ac d waylaln ur illi ma mmu gisen ixwcen s'bah'-ns zund askkur.
Imma iz'ri-ns ifulki; yan iz'ran kra lbent ifulkin inna: "Tfulki zund taskkurt".
Wanna ra il3ab d illis negh d tmghart-ns negh d tmdakult-ns ar as ittini: "Ma tnnit, a taskkurt-inu; negh: A tatbir-inu; negh: A taz'enkt'-inu".
Taskkurt tfulki kullu gh wallen-ns ula id'aren-ns ula rric-ns, tfulki h'etta twada-ns ayligh a sers kkaten midden lamtal, ar tinin igh z'ran kra n tfruxt ar teskar tawada izerben, izddigen, isdiden ar tmyal gh ddat-ns ar tinin: "Ar tskar tawada zud tin tskkurt ix tfta s dar waman", negh: "T'af kra n td'arin d kra n twallin zund tin tskkurt".
Isfulkit akw Rebbi x kra illan ghir s'bah'-ns ur ifulki ur txcen ghir gh ulmuqar-ns igh iga yan, igh tenkker ghar yat. Imma lferg (n) iswkran, ur gis bas.
 
Re : Interdictions de vocabulaire en tachelhit (Edmond Destaing-1925)

Da t swngemgh yan was ukan umzagh dghayli t smunt gh tagezzumt 8.

Max a righ aguln tasmi d'lkedran?

Da t bin mdn tasmi acku snn is t ra ad i t eck yat tamuxt. Igh i bbi yan tasmi, ur sul i lli magh i ksud.
T g tasmi i bnadm zund igidr lligh naghn mdn: ur t zdar tamuxt a t ghli fellas.

Igh t usit lkedran, zund zund.
Dghad i zrin, igh t s nkr tamuxt yat tizzla gh tamazirt, ksudn mdn ad i sn t acka. Igh t ut kra n gitsn, da t gan mik n lkedran gh taman igwdn n inzer, a ur t agh dagh yan gitsn. Ar zdarn ad awin imkli d imnsi d waman i walli/talli dar katn uzebbar d tamuxt.

Akmirn tasmi d lkedran s isafarn, mac ur gin zund willi acku da n t asi isafarn lligh n sn is i nghagh kra. Mac da n t bbi tasmi, nhd n t ga lkedran ligh n sn is i ra agh i nghi kra ur sul y ucki.
 
Re : Interdictions de vocabulaire en tachelhit (Edmond Destaing-1925)

10- Yan iffughen ad iqd'u kra n tghawsa negh ifta s kra n ssuq, ar iftu yamz' agharas; imil inker ya uskur gh lgwdam-ns, ar itebddad, iz'er is gan mnaw neghd uhu; igh iga ghar yan, yurrid f ud'ar-ns, isker lah'sab n ghassann is ur ra iffugh 3la xir, labud ma d as gis itjerun, amma gh netta amma gh lmal-ns amma gh kra t igan.
Igh imaqqar lferg (n) iswkran, ur gis bas s'bah'-ns, ur gis d'rurt.
Ism-ns ur gis gar lfal.
Illa kra gh ibudraren ar as tinin s'bah': "tagwmert".
 
Re : Interdictions de vocabulaire en tachelhit (Edmond Destaing-1925)

11- Awtil d uccen d t'alb 3li, yan ten immagaren zik s'bah' igh iffugh a isuq, ur rad itturi zegh ghilli ira, ur gisen ixwcen ghar udmawn-nsn d ismawn-nsn.
Igh ra tenght argaz tinit as: "A s'bah' (n) uskur".
Igh as tennit ghikan ur rak sul yuqer, kra d yiwi imi-ns, ini yak-t.
Igh as tennit awtil ur rad bahra tagh tgudi, ighn ur ifil inna yak: "Ns'bbah' f Rebbi, ur ns'bbah' f udm-nk, a udm (n) irkan".
Ghikan d t'alb 3li ula awrta (la fouine).
Ismawn-nsn kad ur ittiybdaren zik s'bah' qbel lfd'ur.
Igh zrin lfd'ur kulci ar ittiybdar kuyan s ism-ns.
Igh ak tiwi lujbet a tsawelt s kra zik s'bah' imil yawid wawal awtil a fellas tsawlm ar as tinit "bu temzgin", negh "bu ttummat" (celui qui fait de grands sauts), negh "bu temz'in", negh "bi igran"; ar as tinin ghikan acku igh izri gh ger temz'in ar tent itbbi, tanna as iggern ibbit s uxsan-ns x tesga-yad ula x tad, ar ittini: "Tanna iyi iggern, ggergh as".
Inna gh izri ar tit senn midden ar gis iskar tagharast.
 
Re : Interdictions de vocabulaire en tachelhit (Edmond Destaing-1925)

-est ce que le prenom amazigh IDDER tres commun au Souss est le meme que IDIR de la Kabylie?
 
Re : Interdictions de vocabulaire en tachelhit (Edmond Destaing-1925)

12- Uccen ar as tinin s'bah' "bi isermah'" (le mangeur de figues avariées), negh "bi imusas" (l'amateur de figues mal venues), negh "turmih't" (?), negh "tutfih't" (animal de rien).
Igh d yucka s dar imksawn iri ad asen yakwr kra ikru negh kra izimer, igh ad sersen itskal x tagant icur d sersen, ar d sersen isbid'ir, ix t z'ran ar as s3iyid'n ar as tinin: "Wahli 3lik, a s'rih'a, a tabid'art irmin".
Maf ar tinin midden tad i wad, ar sers sh'agaren; ini i urgaz kra trit, iz'dar ad ak is'ber arkigh as tennit "kemmin", lqert'as igh dars illa rak sers yut.
 
Re : Interdictions de vocabulaire en tachelhit (Edmond Destaing-1925)

13- Abayrru (le renard) ur ifulki s'bah'-ns; ar as dagh tinin midden abaghugh.
Zik s'bah' ar as tinin midden a3raben d icelh'in "t'alb" acku iga gar s'bah'.
Ix tmmaqqart zik s'bah' kra urgaz iffughd x tgemmi ighd inker imil ur issird udm-ns ula itud'd'a, ar as tinit ix trit a ti tghiyyert: "Udm-nk irwas win t'alb 3li; ns'bbah' f Rebbi, ur fellak ns'ebbih', a udm (n) ubaghugh, s'bah'-nk ur ifulki, yan fellak is'bbh'en ur ra igru amsmar, ula ra icc aghrum gh lguddam-nk".
Negh as nnigh: "Udm n ghayli iqqazn akal" negh "A Ba 3kka".
 
Re : Interdictions de vocabulaire en tachelhit (Edmond Destaing-1925)

14- Tssent is illa gh dar wa3raben ula gh dar icelh'in wenna inghan ifis gh ingmaren (les chasseurs) iga ccerd' a tid yawi ar ger midden, sh'ad'ernd l3dul d midden meqqurnin gh ljma3t, ar tbbin agayyu-ns, jdernt arkigh iga ighd, mlint i wad'u.
F mit ?
Acku tella gis drurt meqqurn, ar isnuful midden, wanna mu t gan lguman f ugayyu-ns negh idukan-ns kra gh malxf (n) ifis, lmiqdar waqqa usengar, ifta igellin, ur sar ijji ar lmut.
A dagh tssent ifis is a isexsar midden diyid', igh imaqqar d kra n bnadem diyid' ar t isexsar ifis igh ur iga argaz isserqben; ifis ur iga az3im mac ar ittawi midden ar ten icetta.
Tiklit izwarn igh bh'ra iz'ra arjli ar t ikkat s iz'ran fad a idhec; tisnat tklit ar itazzal ifis ar itebbi s'erbt gh lgudam-ns ar as ittawi l3rad' gh lgudam-ns, ar t id itqerrab imik s imik; ar as iskar lmsayl li s'ed's'anin.
Zund mit ?
Ar ismuna akal, isker gis tagudit, ickucci fellas fad a idhec, igh idhec ar it's's'a zund anafal, ibezg ugayyu-ns, ikuccd' ixf-ns.
Izrid dagh ifis, ih'ukku dis, ibez'd' fellas; ix fellas ibez'd' ifis ingiri d ugayyu-ns.
Hatin iga wi ifis, yawit, aynna ikka ifis ik t urjli li isxser, icukku ifis ghikan ar t isselkem i imi n tfrit-ns, ar azd itekka tighurd'in, iluh'n acbalen-ns (ses griffes) f iggi n tghrad'-ns, ismmerz't tighurd'in, iluh't, ibbi gis gh lmqatel (point où la blessure est mortelle) arkix tingha fad a t icc.
Willi ganin ingmaren (n) ifis d lawh'ac yad'nin ar tinin awal-an, kada yan ksent i ifis acku netnin sserqben, tili darsen tasa iqqurn.
 
Re : Interdictions de vocabulaire en tachelhit (Edmond Destaing-1925)

15- Walayni ifis, ur gis gar lfal.
Tifiyi-ns nettat tga kullu asafar i lbhaym, ilm-ns ar gis skaren midden lah'ruz i isan.
Maf att ur addern midden zik s'bah' acku ixwcen udm-ns, h'etta kra gh midden ar as tinin zik s'bah': Mans'ur.
Ix th'gert kra tennit as: "udm-nk zund wi ifis", ar ti tax tgud'i.
 
Re : Interdictions de vocabulaire en tachelhit (Edmond Destaing-1925)

16- Taruct h'etta nettat fal-ns ixwcen; s mit ?
Udm-ns a ixwcen; kullu ma mu ixwcen udm-ns, lfal-ns ixwcen.
Ar tinin midden: "yan ixs's'a lxir, iqus'it gh udmawn fulkinin".
Zman, taruct tga tawaya; isbadelt Rebbi, ig taruct, ixwcent Rebbi, isisgint, ig tt d ghikan li tga acku tsker lmu3s'it mqqurn gras d Rebbi.
Nigh ak, igh yumz' kra (n) ungmar taruct, iri ad as ighers, ar ttini: "Ah'h'"; zund afgan (bnadem).
Wanna mu th'enna tasa-ns, ur rad as ighers igh as isella.
Taruct ar as tinin midden "tawaya" negh "mutz'erz'ay" negh "mutfratin".
Iwaliwn-an gan kullu tad (ces surnoms sont tous féminins); ghar win "bumh'end" gan wad; nukni ur as ntini "insi" zund icelh'in n tesga yad d tad, ar as ntini "bumh'end" negh "lqadi" negh "butsennanin" negh "butsebnit" (celui qui se cache dans le crottin) negh "win ddu tsksut".
Ar as ntini ghikan acku ix t umz'en ar t tgan gh ddu tsksut negh ddu tallunt.
 
Back
Top