Les mots arabes de tous les jours

Nugelda a écrit :
lbab= tiflut
lmah'al= azdugh
lemri= tisit
lanba= tasfiwt
lmut= tamettant
lmakla= ucci (il y a Tin Wucci)
lehri= azeqqa
luqt= azmez, akud
lmasayel= tighawsiwin

(lanba= tasfiwt) lanba vient du mot LAMPE, c un mot français pas arabe
 
cette note est à adresser à Aghrabi qui nous a donné la liste des mots à traduire en tachelhit!
moi, j'ai donné le terme convenable, n'est-ce pas?
 
oxyntase a écrit :
ahanou vient de alhanoute??????? n'est ce pas?

( Ahânu / Tahânut ) veut dire : la Chambre


ce mot : lhanoute ( en darija marocaine ) vient du mot ( Ahânu / Tahânut )
 
Azul

le cote linguistique c est pas mon coté fort mais je vais participer :

J ai trouvé certains "traductions" et " explications" de mots en Dialecte marocaine ( Darija ) dans un forum en allemagne :



- Ara ! : donne-moi !
- Xizzu ( Axizzu / Taxizzut ) : carottes
- Ged ged ( Tagadda/tugdudt/sgadda ) : être egal, egaux / egalité
- Duz ( idus ) : passer , passer á coté ..


- Jerana ( Agru ) : grenouille

- Xra ( Ixran/ixxan ) : la merde

- Hânut ( Ahânu / Tahânut ) : chambre / salon / piece

- Hêzeq ( amehêzaq ) : peter
 
azra a écrit :

timmuzgha, c'est pas l 'amazighité ?
c'est ce que j ai compris de la chanson d'archach:
timmuzgha a toudrt niw a mikm righ...
si c'est faut alors, quel est le vrai sens de Timmuzgha?
 
Re : Les mots arabes de tous les jours

l'argent c'est aussi idrimn,dans la région de tinghir
 
Re : Les mots arabes de tous les jours

J'ai regardé chez Jouhadi pour

LKHIR : TULLUGHT

Azul fell-ak a Agerzam,

Tullught (le bien) est un mot touareg, il dérive de "alegh" (être bon).

Dans l'Amawal (Lexique de berbère moderne de Mammeri), il existe également la forme factitive : ssilegh, améliorer; elle existerait peut-être même en touareg.

C'est le même mot qu'a utilisé Nait-Zerrad dans son "Essai de traduction du Coran".

Ar timlilit

Rzut ghef udeg-nnegh === Visitez notre site :

Tiddukla Tadelsant Imedyazen
 
Re : Les mots arabes de tous les jours

Azul fell-awen, ma yella win iẓran anta tantala tamaziγt isεan aṭas n wawalen i d-yekkan si taεṛabt?

Quel est le dialecte amaziγ le plus arabisé?
 
Re : Les mots arabes de tous les jours

Azul fell-awen, ma yella win iẓran anta tantala tamaziγt isεan aṭas n wawalen i d-yekkan si taεṛabt?

Quel est le dialecte amaziγ le plus arabisé?

Azul Ayarat,

af ayen wala&, tutlayt deg tella at'as n taaravt, t-tutlayet n igawawen (leqvayel) t cawit !

tudert i tmazi&t

gt: kec', d aqvayli?
 
Re : Les mots arabes de tous les jours

Azul Ayarat,

af ayen wala&, tutlayt deg tella at'as n taaravt, t-tutlayet n igawawen (leqvayel) t cawit !

tudert i tmazi&t

gt: kec', d aqvayli?


Azul fell-ak ay amayas, tanemmirt af tririt-ik, ih nekk d aqbayli.
 
Re : Les mots arabes de tous les jours

Azul fell-ak ay amayas, tanemmirt af tririt-ik, ih nekk d aqbayli.

Azul fell-awen,

Ula d nekk d Azwaw (Aqbayli).

Zigh kecc d Azwaw a Amayas ? Ur z'righ ara :) Seg zik ghilegh kecc d Acelh'i.

Ma d Ayirat iban d Azwaw s yisem-nnes. Ula d nekk las'el-inu d Ayirat ;-)

Nekk ttwaligh tintalyin timazighin yettwaâerr'ben ladgha d tid-nni ay d-yezgan deg tmiwa timect'uh'in anda ay uruci (mazal) tettusawal tmazight, ghef umedya (lemtel) :

At'las Ablidi, Idurar n D'ah'a (Tipaza, âin Ddefla, atg.), am wakk-n nezmer ad d-nini tacawit tettuâerr'eb (deg kra n tmiwa) ugar n tezwawt (taqbaylit).

Tacenwit (negh tamazight n yidurar n D'ahra) tettemgerrad seg tama gher tayed', daghen ttemgerraden yemdanen ay tt-yessawalen : tikkal, ad d-teghlid' ed kra n Ucenwi yessawal-itt mlih', tikkal ad d-teghlid' ed wayed', ur yessin ula d awalen n llsas s tcenwit, dgha ad t-tafed' yessawal taâr'abt s tjerr'umt tamazight.

Daghen, tacenwit tettuâerr'eb ugar n tezwawt deg kra n wawalen n tjerr'umt :

Nekni nettini "daghen", nitni ttinin "tani" : Ilaq daghen ad ak-inigh === Ilaq tani a(d) ac-inigh.

Ula deg tcawit, ttemgerraden yemdanen ed tmiwa. Yiwet seg tmiwa ticawiyin ay deg ay d-yeqqim yiles amazigh d "azedgan" d tin n Temsunin (Mchounech), deg twilayt n Tbeskert (Biskra). Dgha d tin ay d tama anda ay tedder Dihiya (imi din ay d-tezga Tajmut, amkan anda ay tella tezdegh). Tameslayt (parler) n tama-nni qqimen-d deg-s at'as at'as n wawalen imazighen ur nettwassen negh ay inegren imir-a deg tentalyin timazighin nid'en.

Ar timlilit

Rzut ghef udeg-nnegh :

Tiddukla Tadelsant Imedyazen
 
Re : Les mots arabes de tous les jours

Azul fell-awen,

Ula d nekk d Azwaw (Aqbayli).

Zigh kecc d Azwaw a Amayas ? Ur z'righ ara :) Seg zik ghilegh kecc d Acelh'i.

Ma d Ayirat iban d Azwaw s yisem-nnes. Ula d nekk las'el-inu d Ayirat ;-)

Nekk ttwaligh tintalyin timazighin yettwaâerr'ben ladgha d tid-nni ay d-yezgan deg tmiwa timect'uh'in anda ay uruci (mazal) tettusawal tmazight, ghef umedya (lemtel) :

At'las Ablidi, Idurar n D'ah'a (Tipaza, âin Ddefla, atg.), am wakk-n nezmer ad d-nini tacawit tettuâerr'eb (deg kra n tmiwa) ugar n tezwawt (taqbaylit).

Tacenwit (negh tamazight n yidurar n D'ahra) tettemgerrad seg tama gher tayed', daghen ttemgerraden yemdanen ay tt-yessawalen : tikkal, ad d-teghlid' ed kra n Ucenwi yessawal-itt mlih', tikkal ad d-teghlid' ed wayed', ur yessin ula d awalen n llsas s tcenwit, dgha ad t-tafed' yessawal taâr'abt s tjerr'umt tamazight.

Daghen, tacenwit tettuâerr'eb ugar n tezwawt deg kra n wawalen n tjerr'umt :

Nekni nettini "daghen", nitni ttinin "tani" : Ilaq daghen ad ak-inigh === Ilaq tani a(d) ac-inigh.

Ula deg tcawit, ttemgerraden yemdanen ed tmiwa. Yiwet seg tmiwa ticawiyin ay deg ay d-yeqqim yiles amazigh d "azedgan" d tin n Temsunin (Mchounech), deg twilayt n Tbeskert (Biskra). Dgha d tin ay d tama anda ay tedder Dihiya (imi din ay d-tezga Tajmut, amkan anda ay tella tezdegh). Tameslayt (parler) n tama-nni qqimen-d deg-s at'as at'as n wawalen imazighen ur nettwassen negh ay inegren imir-a deg tentalyin timazighin nid'en.

Ar timlilit

Rzut ghef udeg-nnegh :

Tiddukla Tadelsant Imedyazen



Azul ay Amastan13, tmeslayed'-d af " tani" deg umur n "daghen" ar Icawiyen, tani-yagi sseqdacen-t kra n Yeqbayliyen, ahat d widak-nni ibghan a d-sseknen d akken ssnen taarabt negh af ayen nnid'en, ur z'righ ara.
 
Re : Les mots arabes de tous les jours

Azul ay Amastan13, tmeslayed'-d af " tani" deg umur n "daghen" ar Icawiyen, tani-yagi sseqdacen-t kra n Yeqbayliyen, ahat d widak-nni ibghan a d-sseknen d akken ssnen taarabt negh af ayen nnid'en, ur z'righ ara.

Azul fell-ak a Ayirat,

Akken ay d-nnigh ussan-a yezrin deg wenmager-a (forume), lemmer ad neâred' ad nz'er d acu-ten akk wawalen n taâr'abt ay nesseqdac deg tmazight, nezmer ad d-naf tamawalt n tmazight tettuâerr'eb, ahat, s 100 %.

Nagh tez'rid' llant tuddar din gher-negh anda :

Awed' == ttinin-t-id == Lh'eq.
Bru === D'leq.
Ssken === ssenâet, sseâyen.
Ssuref === Semmeh'.

Nekk ttnadigh deg wenrar n wawalen (alqad' n wawalen), ssawalegh ed Yezwawen n tmiwa yemgerraden n Tmurt n Yezwawen (seg Ayt âemr'an ed Yesser alama d Iâemmucen ed Uweqqas), yerna gregh tamawt deg yal tama, deg yal taddart llan wawalen n taâr'abt sseqdacen-ten deg umur n wawalen n tmazight, yerna aya d aqdim citt'ah'.

Qqaren-iyi-d yemgharen asmi ay llan d imez'yanen llan sseqdacen ugar n wawalen imazighen, yerna at'as n wawalen aâr'aben ay nennum nesseqdac-iten imir-a, zik llan ur tent-sseqdacen. Ad ak-d-fken amedya (lemtel) :

Zik, deg tama n Yiwad'iyen, imgharen ur d-ttinin "ach'al" deg wakk tignatin, wanag ttinin-d "anect" :

Anect akka n warraw-is ay yesâa ? (Ach'al n warrawi-is ?).

Anect ara tesâu deg leâmer'-is teqcict-nni ? (Ach'al ara tesâu deg leâmer'-is ?).

Anect akka yeswa umendil-agi ? (Ach'al yeswa ?).

Tez'rid' ?

D acu kan, deg tlemmast n tmid'i (lqern) tis 20, u ladgha seg wasmi ay tuwey Ldzayer azarug-nnes (indépendance), neqqel nesseqdac ugar n wawalen n taâr'abt.

Yessefk kan ad tez'red' awalen-nni ay nesseqdac deg taâr'abt ur ttusseqdacen akken ma llan deg yiwet kan n tama n Tmurt n Yezwawen. Ghef umedya (lemtel), wid yesseqdacen "lh'eq" negh "welli" deg wemkan n "awed'" ed "qqel", nezmer ad naf gher-sen awalen imazighen, nitni sseqdacen-ten, nekni, deg tuddar-nnegh ur ten-nesseqdac. Nnig waya, ula d imdanen ttemgerraden. Amghar seg tama n Bgayet yessawal tazwawt yifen tin n yilemz'i n tama-nni. Daghen amghar Azwaw ay d-yekkren deg wedrar n Jer'jer' yessawal tazwawt xir n wemghar Azwaw ay d-yekkren deg temdint n Ldzayer.

Maca seg tama nid'en, llan daghen at'as n wawalen AY D-YEGGRAN DEG TMAZIGHT, ur yessefk ad ten-nejj ad ddun, ad negren.

Akken tzemred' ad tez'red' deg wenmager-a n waytmaten-nnegh imazighen n Merr'uk, llan at'as n wid la d-yessekfalen awalen imazighen iqburen ay ttinin gher-sen, dgha ula d nekni, a win yufan, yessefk ad d-nessekfel awalen imazighen ay ur'uci (mazal) ddren deg tuddar-nnegh.

Ad ak-d-fkegh kra n yimedyaten ay d-leqd'egh seg tmiwa yemgerraden n tmurt n Yezwawen :

Akidar' (ikidar'en) : d aâudiw, d agmar (Ayt S'aleh', Ccriâa, At'las Ablidi).

Aweddar' : latex (ighi-nni ay d-tettafk tneqlet negh imghi nid'en ; seg taddrat n Buqlal, Iflisen n Lebh'er', Tigzirt).

Sfusker : bricoler. (Tagemmunt n Lejdid, Iwad'iyen).

Tabett'iwt (tibett'iwin) : taqerâunt, taqerâet (Iâemmucen, Sett'if).

Takebbud't (tikebbud'in) : lvista (veste; Iâekkuren, tama n Yiâezz'ugen, Tizi Wezzu).

Tawada : délai; yefka-as tawada alama d ass n lexmis; (tama n Aqbil, âin Lh'emmam).

Tazughart (tizugharin) : lbelgha (Ighil n Yimula, Iwad'iyen).

Ar taggara ...

Ar timlilit a gma

Rzut ghef udeg-nnegh :

Tiddukla Tadelsant Imedyazen
 
Re : Les mots arabes de tous les jours

Yelha imi tettnadiḍ awalen si tamiwin tiqbayliyin neγ timaziγin d ayen igerrzen aṭas aṭas, γriγ iḍrisen-ik deg ublog d usmel n Tiddukla Tadelsant Imedyazen, kkseγ-d seg-sen aṭas n tγawsiwin iyi-d isfayddin, bγiγ a k-snemmreγ af ayen tettgeḍ.
 
Back
Top