Re : Interdictions de vocabulaire en tachelhit (Edmond Destaing-1925)
27- Midden kullu gan yan, x tgemmi mqqurn negh taxiyamt mqqurn, wanna dar illa ixddamen d imkaran d ixemmasen, lfdur ur ten ikafa, axeddam ur t icceb3a ghir azlaf iibrin.
Amma aghrum iga dars ghar aslay, imkli ira dars lh'al a i3emmer ah'lig-ns s ibrin ar kullu yaghwd.
Lal n tgemmi ar tnekker zik fad ad tjujad tiremt i ixeddamen, tggawr, ar tebbi lxwd'ert, igh ur tssen mani gh tga tuzzalt (n) lxwd'ert, ar tfettu s dar tadjart-ns, ar asen ttini igh enn tkcem s tgemmi; "S'bah' lxir fellawn".
Ar as twajaben: "Nukni ula kemmi gh lxir abadan".
Ar asen ttini: "Ur awn tid nnigh, righ i Rebbi ad iyi tfkim minkan-nun (celle des pierres du foyer), righ a sers 3delgh kra (n) lxwd'ert" negh asen tenna: "fkamt iyi musmesd (celle à la pierre à aiguiser)" negh "tilxwd'ert".
Zik s'bah' ur iga lfal ad asen ttini: "fkamt iyi tuzzalt, acku ajenwi (le poignard) negh tuzzalt (le couteau) gan gar lfal, ar tazzalen s tghersi.
Yan mu tennit zik s'bah': "Fkiyi ajenwi negh tuzzalt" ar ak ittwajab, ar ak ittini: "A sers tgherst i tfunast-nun" negh ak inna igh ur ih'eccem: "Hakt a tebbi amg'erd-nk !"
H'etta gh lguddam n lbhaym n tghersi, ulli negh izgaren, ur a ittiinna wawal-an acku ad asen ur ittwat gar lfal.
Tazzanin igh umz'en bu Mh'end, cebh'ant ar tid jukkun (ils le frottent) d wakal, ar ttinin: "Awid tuzzalt a nghers i bu Mh'end"; igh isella i ghikan ar isghuyyu zund tazzant.