Ar'abuz (soufflet)
Azul fell-awen,
"Ar'abuz" d awal n teqbaylit taqdimt, maca d acu-t las'el-is ?
Ar'abuz d "acekkar'"-nni n weglim ay yesseqdac uh'eddad i wakk-n ad isud' ghef tmes, yesrusuy-it sdat n yirrij, sakk-in yettsiti-yas, i wakk-n ad d-yessuffegh lhawa yellan deg-s u ad isud' ghef tmes. Ar'abuz ad yili yekka-d seg wemyag amazigh rbez'. Deg tmaheght, amyag rbez' anamek-is ltef. Zik, ar'abuz llan ttsitin-as s ufus, s yid'udan, llan "âerrken-t", "âejjnen-t", rebbz'en-t i wakk-n ad d-ssuffghen lhawa yellan deg-s, u ghef way-a ara ilin semman-as "ar'abuz".
Yella wawal nid'en deg teqbaylit, icuban ar'abuz u yekka-d digh seg wemyag rbez'. Arebbuz' d ighsan-nni "irekcen", ay d-yettghimin mbeâd ma z'dan azemmur. Deg tessirt n uzemmur, arebbuz' tekksen-t-id u sseqdacen-t i way-n nid'en. Semman-as arebbuz' acku "rebz'en-t", rekcen-t. Dgha, amyag rbez' ad yili yesâa digh anamek (lmeâna) n rkec. Deg tmaheght, amyag snerbez' anamek-is xled'. Ihi az'ar RBZ' ad yili yesâa anamek n rkec, ltef akk d xled', u d netta ay d-yefkan awal n ar'abuz akk d arebbuz'.
Nnig way-a, xas ma yella deg teqbaylit n Tmurt n Leqbayel, amyag rbez' ur a yettuseqdac ara ass-a, maca ma yella ad naf deg teqbaylit awalen ar'abuz akk d arebbuz', ay-a yesskanay-d dakk-n amyag rbez' yella yettuseqdac zik deg tentala-yagi (dialecte). Mi ara d-nbennu las'el n wawalen, nezmer ad d-nebnu ula d amezruy n tutlayt-nnegh.
Ar timlilit ma yebgha Ugellid
Rzut ghef :
http://fr.groups.yahoo.com/group/imedyazen1/